Yrkesutbildning

Syftet med de yrkesinriktade examina och yrkesutbildningen är att höja och upprätthålla befolkningens yrkeskunnande och svara mot arbets- och näringslivets behov av kunnande. Yrkesutbildningen ger färdigheter för företagande och fortgående upprätthållande av arbets- och funktionsförmågan. Den stöder dessutom kontinuerlig inlärning och utvecklingen av yrkeskunnandet.

I yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina. Både unga och vuxna kan avlägga yrkesinriktade grundexamina.

En yrkesinriktad grundexamen omfattar 180 kompetenspoäng (fram till 31.7.2015 var omfattningen 120 studieveckor). Yrkesexamina omfattar vanligen 150 kompetenspoäng och specialyrkesexamina 180 kompetenspoäng (fram till 31.12.2017 angavs yrkes- och specialyrkesexamina inte i kompetenspoäng).

Det kunnande som behövs för att avlägga en yrkesinriktad examen kan man förvärva på olika sätt vid en läroanstalt eller på en arbetsplats. Inlärningen på en arbetsplats sker via ett läroavtal eller ett utbildningsavtal. Sätten och platserna för att förvärva kunnandet ingår i den studerandes personliga utvecklingsplan för kunnandet.

Fram till slutet av år 2017 kunde en yrkesinriktad examen avläggas som grundläggande yrkesutbildning (yrkesinriktade grundexamina) eller som fristående examen. Dessutom kunde man avlägga examen som läroavtalsutbildning.

Statistiken över yrkesutbildningen innehåller uppgifter om nya elever, studerande samt personer som har avlagt en examen. Fram till slutet av år 2017 åtskildes grundläggande yrkesutbildning (yrkesinriktade grundexamina) och utbildning som förberedde för fristående examen (yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina).

Statistiken grundar sig på uppgifter och register som har sammanställts av Statistikcentralen och Utbildningsstyrelsen.