Gymnasieutbildning

Gymnasieutbildningens mål är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet, i sina fritidsintressen och för en allsidig personlighetsutveckling.

Gymnasieutbildningen bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs. Gymnasieutbildningen ordnas vid gymnasier, vuxengymnasier och andra läroanstalter. Anordnandet av gymnasieutbildning förutsätter ett tillstånd att ordna gymnasieutbildning som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Gymnasiets lärokurs är treårig, och undervisningen ska ordnas så att studeranden kan avlägga de studier som ingår i gymnasiets lärokurs på tre år. Gymnasiets lärokurs skall avläggas på maximalt fyra år, om studeranden inte av en motiverad anledning beviljas förlängning av tiden för avläggandet.

Som avslutning på gymnasieutbildningen avlägger studerandena studentexamen. Med hjälp av examen utreds huruvida studerandena har omfattat kunskaperna och färdigheterna i enlighet med gymnasiets läroplan samt uppnått tillräcklig mognad i enlighet med målen för gymnasieutbildningen. De som blir godkända i de obligatoriska proven får ett studentexamensbetyg. Studeranden skall avlägga gymnasiets lärokurs innan ett studentexamensbetyg kan utfärdas.

Statistiken över studerandena inom gymnasieutbildningen innehåller uppgifter om den examensinriktade utbildningen som är avsedd för både unga och vuxna. Av dem som har avlagt studentexamen innehåller statistiken de som har avlagt den inhemska studentexamen samt IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen samt Gymnasieexamen.

Statistiken grundar sig på uppgifter och register som har sammanställts av Statistikcentralen och Utbildningsstyrelsen.

  ​