Skip Navigation LinksUtbildningsförvaltningens statistiktjänst > Begrepp och definitioner
Begrepp och definitioner
  
Definition
dölj Typ av koncept : Antalsvariabler ‎(6)
antalet personer som avslutat grundskolan och antalet personer som avlagt en examen

I statistiktjänsten Vipunen avses med uppgiften antal det antal personer som har avslutat grundskolan och antalet personer som avlagt en examen efter grundstadiet. Uppgiften för statistikåret beskriver personens högsta och senaste examen. Om en person har flera examina på samma utbildningsnivå, har den senast avlagda examen valts. Om en person har avlagt både studentexamen och en yrkesexamen på samma nivå, har yrkesexamen valts. I fråga om den förberedande utbildningen för en fristående examen har enbart de som avlagt en hel examen inkluderats. ​​Uppgiften antal inkluderar inte en militär examen eller personer som avlagt en utländsk examen eller uppgifter för sådana personer som har avlagt en examen men har en ofullständig personbeteckning.

befolkningens utbildningsstruktur 

I statistiktjänsten Vipunen avses med uppgiften utbildningsstruktur utbildningen bland personer som har fyllt 15 år och bor i Finland enligt den högsta avlagda examen under statistikåret. En persons högsta examen fastställs utifrån utbildningsnivån. Om en person har flera examina på samma utbildningsnivå, har den senast avlagda examen valts. Om en person har avlagt både studentexamen och en yrkesexamen på andra stadiet, har yrkesexamen valts. Uppgiften utbildningsstruktur omfattar inte avlagda delar av en examen.

examina

​I statistiktjänsten Vipunen avses med termen "examina" följande:Grundskoleexamina, dvs. personer som fått ett avgångsbetyg från årskurs 9 i grundskolan och personer som genom en särskild examen avlagt grundskolans lärokurs.Gymnasieexamina, dvs. studentexamina, internationella studentexamina (IB och Reifeprüfung) samt Ålands Gymnasieexamen som har avlagts under statistikåret.Yrkesutbildningsexamina, dvs. grundläggande yrkesexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina som har avlagts under statistikåret.Yrkeshögskoleexamina, dvs. yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina som har avlagts under det aktuella kalenderåret (statistikåret).Universitetsexamina, dvs. lägre och högre högskoleexamina, licentiat- och doktorsexamina samt specialistläkar-, specialtandläkar- och specialveterinärsexamina som har avlagts under det aktuella kalenderåret (statistikår).

nya studerande

​I statistiktjänsten Vipunen avses med termen "nya studerande" följande:Nya studerande inom gymnasieutbildningen, dvs. studerande under statistikåret enligt situationen 20.9 som skrivits in vid den aktuella läroanstalten mellan 1.1 och 20.9 under statistikåret.Nya studerande inom en grundläggande yrkesutbildning som grundar sig på en läroplan, dvs. studerande som skrivits in vid en läroanstalt mellan 1.1 och 20.9. Nya studerande inom en förberedande utbildning för en fristående examen dvs. studerande som skrivits in vid en läroanstalt mellan 1.1 och 31.12. Nya studerande inom en läroavtalsutbildning, dvs. studerande som slutit ett läroavtal mellan 1.1 och 31.12.Nya studerande inom en yrkeshögskoleutbildning (både yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen), dvs. de studerande enligt situationen 20.9 under statistikåret som mellan 1.1. och 20.9 för första gången anmält sig som närvarande vid eller frånvarande från den aktuella utbildningen vid den aktuella yrkeshögskolan. Nya studerande inom en universitetsutbildning, dvs. studerande som deltar i en utbildning för en lägre eller högre högskoleutbildning enligt situationen 20.9 under statistikåret och som mellan 1.1. och 20.9 för första gången anmält sig som närvarande vid eller frånvarande från det aktuella universitetet.

påbörjare

​I statistiktjänsten Vipunen avses med termen ”påbörjare” följande:De som påbörjat grundskoleutbildningen, dvs. elever i första årkursen under statistikåret.De som har påbörjat gymnasieutbildningen, dvs. studerande som under statistikåret skrivits in vid den aktuella läroanstalten.De som har påbörjat en yrkesutbildning, dvs. studerande som under statistikåret skrivits in vid den aktuella läroanstalten för en viss utbildning eller som har slutit ett läroavtal under statistikåret.De som har påbörjat studier för en yrkeshögskoleexamen, dvs. studerande som under det aktuella statistikåret för första gången skrivit in sig som närvarande vid en utbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen vid den aktuella yrkeshögskolan.De som har påbörjat studier för en högre yrkeshögskoleexamen, dvs. studerande som under statistikåret för första gången skrivit in sig som närvarande vid en utbildning som leder till en högre yrkeshögskoleexamen vid den aktuella yrkeshögskolan. De som har påbörjat studier för en universitetsexamen, dvs. studerande som under statistikåret för första gången skrivit in sig som närvarande vid en utbildning som leder till en lägre eller högre högskoleexamen vid det aktuella universitetet.

studerande

​I statistiktjänsten Vipunen avses med termen "studerande" följande:Grundskolestuderande, dvs. elever inom grundskolans förskoleundervisning och grundläggande utbildning (inkl. tilläggsutbildningen inom den grundläggande utbildningen,  årskurs 10) enligt situationen 20.9.Gymnasiestuderande, dvs. studerande som avlägger hela gymnasiets lärokurs eller motsvarande (EB-, IB och Reifeprüfung-examen och Ålands Gymnasieexamen), enligt situationen 20.9.Studerande inom en yrkesutbildning, dvs. studerande som är inskrivna vid läroanstalter 20.9 (utbildning enligt läroplansgrunder) och under kalenderåret (utbildning som förbereder för fristående examen och läroavtalsutbildning) och som deltar i en utbildning som leder till en examen eller förbereder för en examen. Studerande vid yrkeshögskolor, dvs. studerande som är inskrivna vid yrkeshögskolor 20.9 och deltar i en utbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen. Universitetsstuderande, dvs. studerande som är inskrivna vid universitet 20.9 och deltar i en utbildning som leder till en lägre och högre högskoleexamen, licentiat- eller doktorsexamen samt specialistläkar-, specialtandläkar- och specialveterinärsexamen.

dölj Typ av koncept : Klassificeringsvariabler ‎(50)
annan utbildning än den som är underställd utbildningsförvaltningen; ett annat förvaltningsområdes utbildning

​Utbildning om vilken Ålands landskapsstyrelse eller något annat ministerium än undervisnings- och kulturministeriet bereder lagar, förordningar och beslut för statsrådet och riksdagen och om vilken beslut, bestämmelser och anvisningar ges av Ålands landskapsstyrelse eller något annat ministerium än undervisnings- och kulturministeriet. Exempel på utbildningar som lyder under något annat förvaltningsområde än utbildningsförvaltningen är utbildningarna vid Polisyrkeshögskolan, Försvarshögskolan och Högskolan på Åland Statistiken i statistiktjänsten Vipunen innefattar i fråga om den högre utbildningen ingen utbildning som lyder under något annat förvaltningsområde än Undervisningsförvaltningens. Se också utbildning som är underställd utbildningsförvaltningen.

bostadskommun

I statistiktjänsten Vipunen avses med bostadskommun hemkommunen, enligt lagen om hemkommun, vid utgången av året. Kommunindelningen grundar sig på den administrativa regionindelningen. Med stöd av självstyret sköter kommunen de självvalda och lagstadgade uppgifterna.

bostadslandskap

I statistiktjänsten Vipunen avses med bostadslandskap landskapet där hemkommunen (enligt lagen om hemkommun) finns vid utgången av året. Landet indelas i landskap för regionutvecklingen och planeringen av områdesanvändningen. Som landskap fastställs ett område där kommunerna bildar en helhet som är ändamålsenlig både funktionellt och ekonomiskt sett samt med tanke på områdesplaneringen.

bostadsortens NTM-område; verksamhetsområdet för bostadsortens närings-, trafik- och miljöcentral

I statistiktjänsten Vipunen avses med bostadsortens NTM-område hemkommunens (enligt lagen om hemkommun) NTM-område vid utgången av året. NTM-områdena (närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområden) består av landskap och kombinationer av landskap. Centralerna är statliga organ som sköter de tidigare arbets- och näringscentralernas, de regionala miljöcentralernas, vägdistriktens och länsstyrelsernas verkställighets- och utvecklingsuppgifter.

bostadsortens RFV-område; verksamhetsområde för bostadsortens regionförvaltningsverk

I statistiktjänsten Vipunen avses med bostadsortens RFV-område hemkommunens (enligt lagen om hemkommun) RFV-område vid utgången av året. RFV-områdena (regionförvaltningsverkens verksamhetsområden) består av landskap. Regionförvaltningsverken främjar regional jämställdhet genom att sköta de legislativa verkställighets-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom regionerna.

EES-land: ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

I statistiktjänsten Vipunen avses med EES-land de 27 EU-länder och utöver dessa Island, Liechtenstein och Norge som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Variablernas värden är "ja" och "nej".

EU-land; ett land som hör till Europeiska unionen

I statistiktjänsten Vipunen avses med EU-land de 27 länder som hör till Europeiska unionen. Variablernas värden är "ja" och "nej".

examensslag

I statistiktjänsten Vipunen preciserars uppgiften om examensslag informationen i anslutning till utbildningsnivån genom att skilja åt gymnasiernas ungdoms- och vuxenutbildning samt yrkeshögskolornas ungdoms- och vuxenutbildning. Inom yrkesutbildningen särskiljs grundexamen som grundar sig på en läroplan samt grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen som grundar sig på en fristående examen.

formen i vilken yrkesutbildningen anordnas

En grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning  som leder till en yrkesexamen anordnas i form av läroanstaltsutbildning och läroavtalsutbildning.

grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning

I statistiktjänsten Vipunen avses med denna uppgift en grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning exklusive en yrkesinriktad vidareutbildning och fortbildning som inte leder till en examen.

huvudsaklig verksamhet 

I statistiktjänsten Vipunen beskriver begreppet huvudsaklig verksamhet karaktären av en persons ekonomiska verksamhet. Utifrån den huvudsakliga verksamheten indelas befolkningen i personer som hör till arbetskraften (sysselsatta och arbetslösa) och till personer som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i undergrupper. I statistiktjänsten Vipunen har följande klassificering använts: ”sysselsatt på heltid”, "studerande som arbetar", ”studerande på heltid”, "arbetslös", "beväring eller civiltjänstgörare", "pensionär (inklusive med arbetslöshetspension), ”övrig eller okänd” och "flyttat från landet". Det sist nämnda alternativet ingår inte i den egentliga klassificeringen av huvudsaklig verksamhet.

inkomstklass; ~ inkomstdecil

Decil inom vilken en person placerar sig enligt sina skattepliktiga årsinkomster Gränserna för inkomstedecilerna bildas så att den del av befolkningen som haft inkomster indelas i tio lika stora klasser enligt sina skattepliktiga årsinkomster. Inkomsttagarna i klassen med de lägsta inkomsterna (tiondel) hör till inkomstdecil ett och inkomsttagarna i klassen med de högsta inkomsttagarna (tiondel) hör till inkomstdecil tio; de övriga inkomsttagarna finns i inkomstdecilerna 2–9. Personer utan inkomster bildar en separat klass.

kön

I statistiktjänsten Vipunen är variabelvärdena man, kvinna, odefinierat och okänt.

läroanstalt

Med läroanstalt avses en sådan administrativ enhet som har en rektor eller en annan chef med underlydande lärare och annan personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra handlingar, som registrerar studerande, som bedriver verksamhet som regleras i lag eller förordning, som följer den riksomfattande läroplanen och som finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. Med läroanstalt avses inte en skolbyggnad eller ett verksamhetsställe. En ny läroanstalt inrättas, en läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av myndigheterna.

läroanstaltens kommun

I statistiktjänsten Vipunen avses med läroanstaltens kommun den kommun där läroanstalten finns enligt sin officiella adress. Läroanstaltens kommun kan vara någon annan än utbildningsanordnarens kommun och utbildningens kommun.

läroanstaltens landskap

I statistiktjänsten Vipunen avses med läroanstaltens landskap det landskap där läroanstalten finns enligt sin officiella adress. Läroanstaltens landskap kan vara något annat än utbildningsanordnarens landskap och utbildningens landskap.

läroanstaltens NTM-område

I statistiktjänsten Vipunen avses med läroanstaltens NTM-område det NTM-område där läroanstalten finns enligt sin officiella adress. Läroanstaltens NTM-område kan vara något annat en utbildningsanordnarens NTM-område och utbildningens NTM-område.

läroanstaltens RFV-område

I statistiktjänsten Vipunen avses med läroanstaltens RFV-område det RFV-område där läroanstalten finns enligt sin officiella adress. Läroanstaltens RFV-område kan vara något annat en utbildningsanordnarens RFV-område och utbildningens RFV-område.

läroanstaltens språk

Läroanstaltens undervisningsspråk grundar sig på ett myndighetsbeslut om undervisningsspråket. Vid en läroanstalt kan undervisningen även ges på något annat språk än det som anges i beslutet. I statistiktjänsten Vipunen indelas läroanstalterna enligt språk i följande grupper: 1) finska, 2) svenska, 3) finska/svenska, 4) engelska, 5) samiska och 9) annat. Som läroanstaltens undervisningsspråk antecknas "finska/svenska" när undervisning ges på båda språken vid läroanstalten.

medborgarskap

I statistiktjänsten Vipunen används klassificeringar på olika precisionsnivåer, till exempel en tresiffrig (ISO 639) klassificering i sin helhet, samma klassificering för de vanligast förekommande språken i Finland och som ett snävare åtskiljande "finska" och "övriga" (inte finska medborgare). Om en person har flera medborgarskap, väljs i första hand finskt medborgarskap i statistiktjänsten Vipunens klassificering.

modersmål

I statistiktjänsten Vipunen finns det för modersmålet klassificeringar på olika precisionsnivåer, till exempel en kod med två bokstäver (ISO 639) eller en snävare klassificering "finska" (inkl. samiska), "svenska", "annat språk" och "okänt".

Nordiskt land

Finland, Sverige, Norge, Danmark eller Island. I statistiktjänsten Vipunen är värdena för variabeln Nordiskt land "ja" eller "nej".

socioekonomisk ställning

I statistiktjänsten Vipunen består socioekonomisk ställning av flera olika klassificeringskriterier. I klassificeringen beaktas personens livsskede (familjemedlem, studerande, aktiv i yrkeslivet, pensionär osv.) samt i fråga om de yrkesaktiva yrke och yrkesställning. Dessutom kompletteras klassificeringen med indelningar av yrkets och arbetets karaktär (indelning i tjänstemän och arbetstagare). Som grund för klassificeringen används delvis också branschen och antalet löntagare.

statistikår

Det år som statistiken avser uppgifterna som beskriver statistikåret kan anges i en summa under den givna tidsperioden eller beskriva den givna tvärsnittstidpunkten. Till exempel i fråga om avlagda examina anges antalet examina under ett kalenderår. I fråga om antalet studerande inom en utbildning som leder till en examen anges antalet enligt situationen 20.9 (undantaget yrkesutbildningens fristående examina och läroavtalsutbildning som anges enligt kalenderåret). I statistiken om ”antalet personer som avlagt examina enligt huvudsaklig verksamhet” ges uppgifterna för den sista veckan av året.

studieområde

I statistiktjänsten Vipunen används utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 2002, studieområde, för klassificering av studieområdet.

sättet på vilket yrkesutbildningen anordnas

En grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning  som leder till en yrkesexamen anordnas som en utbildning som grundar sig på en läroplan och som en förberedande utbildning för en fristående examen. Den grundläggande yrkesutbildningen kan vara en utbildning som grundar sig på en läroplan eller en förberedande utbildning för en fristående examen. Utbildningarna för en yrkes- och specialyrkesexamen (tilläggsutbildning) är alltid en förberedande utbildning för en fristående examen och examina alltid fristående examina.

typ av examen inom yrkesutbildning

​I statistiktjänsten Vipunen indelas en grundläggande yrkesutbildning  och en yrkesinriktad tilläggsutbildning  som leder till eller förbereder för en yrkesinriktad examen enligt typen av examen på följande sätt: en utbildning som leder till eller förbereder för en grundläggande yrkesinriktad examen, en förberedande utbildning för en yrkesexamen och en förberedande utbildning för en specialyrkesexamen.De examina som avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningen är grundläggande yrkesinriktade examina som grundar sig på grundskolans lärokurs. Målet för en grundläggande yrkesutbildning är att studeranden efter avlagd examen besitter breda grundläggande yrkeskunskaper inom branschen och specialkunskaper enligt utbildningsprogrammet.Med förberedande utbildning för yrkes- och specialyrkesexamen avses utbildning inom en yrkesutbildning som är yrkesinriktad vuxenutbildning för en yrkes- eller specialyrkesexamen. En yrkes- och specialyrkesexamen avläggs alltid som en fristående examen. En yrkes- och specialyrkesexamen kan även avläggas utan förberedande utbildning. I en yrkesexamen påvisas yrkeskunskap som förutsätts av en yrkesman inom branschen. I en specialyrkesexamen påvisas att man behärskar de mer krävande arbetsuppgifterna inom branschen.

typ av utbildning inom yrkeshögskoleutbildning

I statistiktjänsten Vipunen är typerna av utbildning vid yrkeshögskolorna ungdomsutbildning som leder till en yrkeshögskoleexamen, vuxenutbildning som leder till yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktad lärarutbildning, specialiseringsstudier samt utbildning som leder till en högre yrkeshögskoleexamen.

typ av utbildning inom yrkesutbildning

​I statistiktjänsten Vipunen är typerna av utbildning inom utbildning som leder till eller förbereder för en yrkesinriktad examen grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning.Den grundläggande yrkesutbildningen är en utbildning som leder till eller förbereder för grundläggande examina på andra stadiet. De examina som avläggs är grundläggande yrkesinriktade examina som grundar sig på grundskolans lärokurs. Den yrkesinriktade tilläggsutbildningen omfattar förberedande utbildningar för en yrkes- eller specialyrkesexamen. Dessa utbildningar utgör alltid förberedande utbildning för en fristående examen och examina fristående examina. En yrkes- och specialyrkesexamen kan även avläggas utan förberedande utbildning.

ungdoms-/vuxenutbildning inom gymnasieutbildningen

Gymnasieutbildningen kan vara ungdomsutbildning i enlighet med en läroplan för unga (2) eller vuxenutbildning i enlighet med en läroplan för vuxna (2).

utbildning som är underställd utbildningsförvaltningen

Utbildning  om vilken undervisnings- och kulturministeriet bereder lagar, förordningar och beslut för statsrådet och riksdagen och om vilken beslut, bestämmelser och anvisningar lämnas av undervisnings- och kulturministeriet samt myndigheter som lyder under UKM.Se också annan utbildning än den som är underställd utbildningsförvaltningen. Statistiken i statistiktjänsten Vipunen innefattar i fråga om den högre utbildningen enbart utbildning som är underställd utbildningsförvaltningen.

utbildningens kommun; kommun där examen avläggs

​I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningens kommun den kommun där utbildningen primärt genomförs eller har genomförts. Utbildningens kommun kan vara någon annan en utbildningsanordnarens kommun och läroanstaltens kommun. Kommunindelningen grundar sig på den administrativa regionindelningen. Med stöd av självstyret sköter kommunen de självvalda och lagstadgade uppgifterna.

utbildningens landskap; landskap där examen avläggs

​I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningens landskap det landskap i kommunen där den aktuella utbildningen primärt genomförs eller har genomförts. Utbildningens landskap kan vara någon annan en utbildningsanordnarens landskap och läroanstaltens landskap. Landet indelas i landskap för regionutvecklingen och planeringen av områdesanvändningen. Som landskap fastställs ett område där kommunerna bildar en helhet som är ändamålsenlig både funktionellt och ekonomiskt sett samt med tanke på områdesplaneringen.

utbildningens NTM-område; det NTM-område där examen avläggs

​I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningens NTM-område den kommuns NTM-område där utbildningen som är föremål för statistikföringen i första hand genomförs eller har genomförts.Utbildningens NTM-område kan vara något annat en utbildningsanordnarens NTM-område och läroanstaltens NTM-område. NTM-områdena (närings-, trafik- och miljöcentralens verksamhetsområden) består av landskap och kombinationer av landskap. Centralerna är statliga organ som sköter de tidigare arbets- och näringscentralernas, de regionala miljöcentralernas, vägdistriktens och länsstyrelsernas verkställighets- och utvecklingsuppgifter.

utbildningens RFV-område; det RFV-område där examen avläggs

​I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningens RFV-område den kommuns RFV-område där utbildningen som är föremål för statistikföringen i första hand genomförs eller har genomförts.Utbildningens RFV-område kan vara något annat en utbildningsanordnarens RFV-område och läroanstaltens RFV-område. RFV-områdena (regionförvaltningsverken) består av landskap. Regionförvaltningsverken främjar regional jämställdhet genom att sköta de legislativa verkställighets-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom regionerna.

utbildningens språk

Det språk på vilket undervisningen  inom utbildningen huvudsakligen ges.

utbildningsanordnare

I statistiktjänsten Vipunen avses med termen utbildningsanordnare i Undervisnings- och utbildningsordlistan definierade termen utbildningsanordnare (inkl. yrkeshögskolornas huvudmän och huvudmännen för läroanstalter för fritt bildningsarbete) också universiteten.

utbildningsanordnarens kommun

​I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningsanordnarens kommun den kommun där utbildningsanordnaren finns enligt sin officiella adress.Utbildningsarrangörens kommun kan vara någon annan än läroanstaltens kommun och utbildningens kommun. Kommunindelningen grundar sig på den administrativa regionindelningen. Med stöd av självstyret sköter kommunen de självvalda och lagstadgade uppgifterna.

utbildningsanordnarens landskap

​I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningsanordnarens landskap det landskap där utbildningsanordnaren  finns enligt sin officiella adress. Utbildningsanordnarens landskap kan vara något annat än läroanstaltens landskap och utbildningens landskap. Landet indelas i landskap för regionutvecklingen och planeringen av områdesanvändningen. Som landskap fastställs ett område där kommunerna bildar en helhet som är ändamålsenlig både funktionellt och ekonomiskt sett samt med tanke på områdesplaneringen.

utbildningsanordnarens NTM-område

I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningsanordnarens NTM-område det NTM-område där utbildningsanordnaren finns enligt sin officiella adress.

utbildningsanordnarens RFV-område

I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningsanordnarens RFV-område det RFV-område där utbildningsanordnaren  finns enligt sin officiella adress.

utbildningsanordnarens språk

I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningsanordnarens språk utbildningsanordnarens lagenliga språk (om utbildningsanordnaren är en kommun), utbildningsanordnarens eller läroanstaltens huvudmans språk som definieras i det så kallade tillståndet att anordna utbildning (om utbildningsanordnaren är någon annan än en kommun) eller ett språk som fastställs i lagen (om utbildningsanordnaren är ett universitet). Variabelns värde är "finska", "svenska", "tvåspråkig: huvudsakligen svenska" och tvåspråkig: huvudsakligen finska".

utbildningsbenämning

Utbildningsbenämningen är en underklassificering av utbildningsområdet och studieområdet, och med stöd av denna kan utbildningarna indelas i mer exakta klasser på basis av likheterna i innehållet. I statistiktjänsten Vipunen används benämningen på den 6-siffriga utbildningskoden i Statistikcentralens utbildningsklassificering som klassificering för utbildningsbenämningarna. Den 6-siffriga kodens benämning är i yrkesutbildningen samma som en examens benämning.

utbildningsnivå

I statistiktjänsten Vipunen används utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 2002, utbildningsnivå, som klassificering av utbildningsnivån.

utbildningsområde

I statistiktjänsten Vipunen används utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 2002, utbildningsområde, för klassificering av utbildningsområdet.

utbildningssektor

I statistiktjänsten Vipunen hänvisas med termen utbildningssektor till följande klassificering: förskoleundervisning och grundläggande utbildning, grundskoleutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

utbildningsslag

I statistiktjänsten Vipunen preciserar uppgiften om utbildningsslag informationen i anslutning till utbildningsnivån genom att skilja åt ungdomsutbildning och vuxenutbildning (se ungdoms-/ och vuxenutbildning i gymnasieutbildningen) samt yrkeshögskolornas ungdoms- och vuxenutbildning. Inom yrkesutbildningen särskiljs grundexamen som grundar sig på en läroplan  samt grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen som grundar sig på en fristående examen (se sättet för anordnande av yrkesutbildning) samt genom att ytterligare skilja åt de ovan nämnda yrkesutbildningsexamina som anordnade i läroanstaltsform och i form av läroavtalsutbildning (se formen för anordnande av yrkesutbildning

yrkesposition

​Yrkespositionen beskriver de sysselsattas ställning i arbetslivet. I statistiktjänsten Vipunens statistik används klassificeringen löntagare och företagare.Klassen företagare innefattar också företagarnas familjemedlemmar som arbetar i någon annan egenskap än löntagare vid företaget. I statistiktjänsten Vipunen grundar sig uppgiften om yrkesställning på en persons pensionsförsäkringsuppgifter samt beloppet av löne- och företagarinkomsten.

åldersgrupp

I statistiktjänsten Vipunen avses med åldersgrupp en grupp till vilken en person hör på basis av sin ålder under statistikåret Vid statistikföringen används vanligtvis 5- och 1-årsåldergrupper (dvs. å ena sidan till exempel 0–4, 5–9 och 10–14 -åringar och å andra sidan till exempel 0-, 1-, 2- och 3-åringar).

år då examen avlagts

Det kalenderår då examen avlagts.