|
 Typ av koncept : Antalsvariabler (7)
|
| antalet personer som avslutat grundskolan och antalet personer som avlagt en examen | I statistiktjänsten Vipunen avses med uppgiften antal det antal personer som har avslutat grundskolan och antalet personer som avlagt en examen efter grundstadiet. Uppgiften för statistikåret beskriver personens högsta och senaste examen. Om en person har flera examina på samma utbildningsnivå, har den senast avlagda examen valts. Om en person har avlagt både studentexamen och en yrkesexamen på samma nivå, har yrkesexamen valts. I fråga om den förberedande utbildningen för en fristående examen har enbart de som avlagt en hel examen inkluderats. Uppgiften antal inkluderar inte en militär examen eller personer som avlagt en utländsk examen eller uppgifter för sådana personer som har avlagt en examen men har en ofullständig personbeteckning. |
| antalet platser inom småbarnspedagogiken | Med antalet platser inom småbarnspedagogiken avses det högsta antal barn som samtidigt kan vara på verksamhetsstället, med beaktande av utrymmets kapacitet, det planerade antalet barn samt de resurser i form av fostrande, undervisande och vårdande personal som tilldelats verksamhetsstället.
|
| befolkningens utbildningsstruktur | I statistiktjänsten Vipunen avses med
uppgiften utbildningsstruktur utbildningen bland personer som har fyllt 15 år
och bor i Finland enligt den högsta avlagda examen under statistikåret.
En persons högsta examen fastställs utifrån utbildningsnivån. Om en person har
flera examina på samma utbildningsnivå, har den senast avlagda examen valts. Om
en person har avlagt både studentexamen och en yrkesexamen på andra stadiet,
har yrkesexamen valts. Uppgiften utbildningsstruktur omfattar inte
avlagda delar av en examen. |
| examina | I statistiktjänsten Vipunen avses med termen
"examina" följande:Grundskoleexamina, dvs. personer som fått ett
avgångsbetyg från årskurs 9 i grundskolan och personer som genom en särskild
examen avlagt grundskolans lärokurs.Gymnasieexamina, dvs. studentexamina,
internationella studentexamina (IB och Reifeprüfung) samt Ålands Gymnasieexamen
som har avlagts under statistikåret.Yrkesutbildningsexamina, dvs. grundläggande
yrkesexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina som har avlagts under
statistikåret.Yrkeshögskoleexamina, dvs.
yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina som har avlagts under det
aktuella kalenderåret (statistikåret).Universitetsexamina, dvs. lägre och högre högskoleexamina, licentiat-
och doktorsexamina samt specialistläkar-, specialtandläkar- och
specialveterinärsexamina som har avlagts under det aktuella kalenderåret
(statistikår). |
| nya studerande | I statistiktjänsten Vipunen avses med termen
"nya studerande" följande:Nya studerande inom gymnasieutbildningen, dvs.
studerande under statistikåret
enligt situationen 20.9 som skrivits in vid den aktuella läroanstalten mellan
1.1 och 20.9 under statistikåret.Nya studerande inom en grundläggande
yrkesutbildning som grundar sig på en läroplan, dvs. studerande som skrivits in
vid en läroanstalt mellan 1.1 och 20.9. Nya studerande inom en förberedande
utbildning för en fristående examen dvs. studerande som skrivits in vid en
läroanstalt mellan 1.1 och 31.12. Nya studerande inom en läroavtalsutbildning,
dvs. studerande som slutit ett läroavtal mellan 1.1 och 31.12.Nya studerande inom en yrkeshögskoleutbildning
(både yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen), dvs. de studerande
enligt situationen 20.9 under statistikåret som mellan 1.1. och 20.9 för första
gången anmält sig som närvarande vid eller frånvarande från den aktuella
utbildningen vid den aktuella yrkeshögskolan.
Nya studerande inom en universitetsutbildning,
dvs. studerande som deltar i en utbildning för en lägre eller högre
högskoleutbildning enligt situationen 20.9 under statistikåret och som mellan
1.1. och 20.9 för första gången anmält sig som närvarande vid eller frånvarande
från det aktuella universitetet. |
| påbörjare | I statistiktjänsten Vipunen avses med termen
”påbörjare” följande:De som påbörjat grundskoleutbildningen, dvs.
elever i första årkursen under statistikåret.De som har påbörjat gymnasieutbildningen, dvs.
studerande som under statistikåret skrivits in vid den aktuella läroanstalten.De som har påbörjat en yrkesutbildning, dvs.
studerande som under statistikåret skrivits in vid den aktuella läroanstalten
för en viss utbildning eller som har slutit ett läroavtal under statistikåret.De som har påbörjat studier för en
yrkeshögskoleexamen, dvs. studerande som under det aktuella statistikåret för
första gången skrivit in sig som närvarande vid en utbildning som leder till en
yrkeshögskoleexamen vid den aktuella yrkeshögskolan.De som har påbörjat studier för en högre
yrkeshögskoleexamen, dvs. studerande som under statistikåret för första gången
skrivit in sig som närvarande vid en utbildning som leder till en högre
yrkeshögskoleexamen vid den aktuella yrkeshögskolan.
De som har påbörjat studier för en
universitetsexamen, dvs. studerande som under statistikåret för första gången
skrivit in sig som närvarande vid en utbildning som leder till en lägre eller
högre högskoleexamen vid det aktuella universitetet. |
| studerande | I statistiktjänsten Vipunen avses med termen
"studerande" följande:Grundskolestuderande, dvs. elever inom
grundskolans förskoleundervisning och grundläggande utbildning (inkl. tilläggsutbildningen inom den grundläggande utbildningen, årskurs 10) enligt situationen 20.9.Gymnasiestuderande, dvs. studerande som
avlägger hela gymnasiets lärokurs eller motsvarande (EB-, IB och
Reifeprüfung-examen och Ålands Gymnasieexamen), enligt situationen 20.9.Studerande inom en yrkesutbildning, dvs.
studerande som är inskrivna vid läroanstalter 20.9 (utbildning enligt
läroplansgrunder) och under kalenderåret (utbildning som förbereder för
fristående examen och läroavtalsutbildning) och som deltar i en utbildning som
leder till en examen eller förbereder för en examen. Studerande vid yrkeshögskolor, dvs. studerande
som är inskrivna vid yrkeshögskolor 20.9 och deltar i en utbildning som leder
till en yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen.
Universitetsstuderande, dvs. studerande som är
inskrivna vid universitet 20.9 och deltar i en utbildning som leder till en
lägre och högre högskoleexamen, licentiat- eller doktorsexamen samt
specialistläkar-, specialtandläkar- och specialveterinärsexamen. |
| Typ av koncept : Klassificeringsvariabler (76)
|
| serviceproducent av småbarnspedagogik | En privat serviceproducent av småbarnspedagogik är en enskild person, en sammanslutning, en stiftelse eller ett affärsföretag grundat av ett offentligt samfund, som producerar småbarnspedagogik som affärs- eller yrkesverksamhet mot ersättning.
|
| aktör inom småbarnspedagogik | En organisation eller person som ordnar eller producerar småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik. En aktör inom småbarnspedagogik kan vara en kommun, en samkommun eller en privat serviceproducent inom småbarnspedagogik.
|
| allmän avgiftsfrihet (småbarnspedagogik) | En avgiftsgrund som innebär att kommunen genom ett allmänt beslut beviljat avgiftsfri småbarnspedagogik. Allmän avgiftsfrihet berör privata serviceproducenter, om den kommun som erbjuder avgiftsfri småbarnspedagogik betalar serviceproducenten en kompensation för hela den klientavgift som vårdnadshavarna debiteras för småbarnspedagogik ordnad med privatvårdsstöd.
|
| annan utbildning än den som är underställd utbildningsförvaltningen; ett annat förvaltningsområdes utbildning | Utbildning om vilken Ålands landskapsstyrelse eller något annat
ministerium än undervisnings- och kulturministeriet bereder lagar, förordningar
och beslut för statsrådet och riksdagen och om vilken beslut, bestämmelser och
anvisningar ges av Ålands landskapsstyrelse eller något annat ministerium än
undervisnings- och kulturministeriet. Exempel på utbildningar som lyder under något
annat förvaltningsområde än utbildningsförvaltningen är utbildningarna vid
Polisyrkeshögskolan, Försvarshögskolan och Högskolan på Åland Statistiken i statistiktjänsten Vipunen
innefattar i fråga om den högre utbildningen ingen utbildning som lyder under
något annat förvaltningsområde än Undervisningsförvaltningens.
Se också utbildning
som är underställd utbildningsförvaltningen. |
| anordnare av småbarnspedagogik | Aktör inom småbarnspedagogik som ordnar småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik. Kommunerna har en skyldighet att ordna småbarnspedagogik som regleras i lag. En privat producent av småbarnspedagogiktjänster kan vara anordnare av småbarnspedagogik när kommunen inte fungerar som anordnare.
|
| avgift (småbarnspedagogik) | Avgiftsgrund som används när kommunen inte erbjuder avgiftsfri eller partiellt avgiftsfri småbarnspedagogik för barngrupper, utan en klientavgift per barn debiteras för småbarnspedagogiken.
|
| bostadskommun | I statistiktjänsten Vipunen avses med
bostadskommun hemkommunen, enligt lagen om
hemkommun, vid utgången av året.
Kommunindelningen grundar sig på den
administrativa regionindelningen. Med stöd av självstyret sköter kommunen de
självvalda och lagstadgade uppgifterna. |
| bostadslandskap | I statistiktjänsten Vipunen avses med
bostadslandskap landskapet där hemkommunen (enligt
lagen om hemkommun) finns vid utgången av året.
Landet indelas i landskap för regionutvecklingen
och planeringen av områdesanvändningen. Som landskap fastställs ett område där
kommunerna bildar en helhet som är ändamålsenlig både funktionellt och
ekonomiskt sett samt med tanke på områdesplaneringen. |
| bostadsortens NTM-område; verksamhetsområdet för bostadsortens närings-, trafik- och miljöcentral | I statistiktjänsten Vipunen avses med
bostadsortens NTM-område hemkommunens (enligt
lagen om hemkommun) NTM-område vid utgången av året.
NTM-områdena (närings-, trafik- och
miljöcentralens verksamhetsområden) består av landskap och kombinationer av
landskap. Centralerna är statliga organ som sköter de tidigare arbets- och
näringscentralernas, de regionala miljöcentralernas, vägdistriktens och
länsstyrelsernas verkställighets- och utvecklingsuppgifter. |
| bostadsortens RFV-område; verksamhetsområde för bostadsortens regionförvaltningsverk | I statistiktjänsten Vipunen avses med
bostadsortens RFV-område hemkommunens (enligt
lagen om hemkommun) RFV-område vid utgången av året.
RFV-områdena (regionförvaltningsverkens
verksamhetsområden) består av landskap. Regionförvaltningsverken främjar
regional jämställdhet genom att sköta de legislativa verkställighets-,
styrnings- och tillsynsuppgifterna inom regionerna. |
| daghem | En verksamhetsform inom småbarnspedagogiken där småbarnspedagogiken ges på ett daghem. Småbarnspedagogiken förverkligas av personal som har föreskriven behörighet.
|
| EES-land: ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet | I statistiktjänsten
Vipunen avses med EES-land de 27 EU-länder och utöver dessa Island,
Liechtenstein och Norge som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Variablernas värden är "ja" och "nej". |
| EU-land; ett land som hör till Europeiska unionen | I statistiktjänsten
Vipunen avses med EU-land de 27 länder som hör till Europeiska unionen.
Variablernas värden är "ja" och "nej". |
| examensslag | I statistiktjänsten Vipunen preciserars
uppgiften om examensslag informationen i anslutning till utbildningsnivån
genom att skilja åt gymnasiernas ungdoms- och vuxenutbildning samt
yrkeshögskolornas ungdoms- och vuxenutbildning. Inom yrkesutbildningen särskiljs
grundexamen som grundar sig på en läroplan samt grundexamen, yrkesexamen och
specialyrkesexamen som grundar sig på en fristående examen. |
| familjedagvård | En verksamhetsform inom småbarnspedagogiken där småbarnspedagogiken ges på ett familjedaghem. Familjedagvården förverkligas av en familjedagvårdare med föreskriven behörighet och högst 4,5 barn är samtidigt närvarande på familjedaghemmet.
|
| form för anordnande av småbarnspedagogik | Formerna för anordnande av småbarnspedagogik är småbarnspedagogik ordnad av en kommun eller samkommun, tjänster som köps av kommunen eller en samkommun, servicesedel, småbarnspedagogik ordnad med stöd för privat vård samt privat småbarnspedagogik utan stöd för privat vård.
|
| formen i vilken yrkesutbildningen anordnas | En grundläggande
yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning som leder till en yrkesexamen
anordnas i form av läroanstaltsutbildning och läroavtalsutbildning. |
| grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning | I statistiktjänsten
Vipunen avses med denna uppgift en grundläggande yrkesutbildning och
yrkesinriktad tilläggsutbildning exklusive en yrkesinriktad vidareutbildning
och fortbildning som inte leder till en examen. |
| gruppfamiljedagvård | En verksamhetsform inom småbarnspedagogiken där småbarnspedagogiken ges på ett gruppfamiljedaghem. Småbarnspedagogiken förverkligas av 2–3 familjedagvårdare med föreskriven behörighet eller av andra personer som hör till professionell småbarnspedagogikpersonal, och högst 12 barn är samtidigt närvarande på gruppfamiljedaghemmet.
|
| halvdagsverksamhet inom småbarnspedagogiken | Barnet deltar i halvdagsverksamhet inom småbarnspedagogiken, om tiden är fem timmar eller mindre per dag och småbarnspedagogiken äger rum på vardagar.
|
| heldags-verksamhet inom småbarnspedagogiken | Barnet deltar i heldagsverksamhet inom småbarnspedagogiken, om tiden överstiger fem timmar per dag (5.01 eller mer) och småbarnspedagogiken äger rum på vardagar.
|
| huvudsaklig verksamhet | I statistiktjänsten Vipunen beskriver
begreppet huvudsaklig verksamhet karaktären av en persons ekonomiska
verksamhet. Utifrån den huvudsakliga verksamheten indelas befolkningen i
personer som hör till arbetskraften (sysselsatta och arbetslösa) och till
personer som står utanför arbetskraften. Dessa kan ytterligare indelas i
undergrupper. I statistiktjänsten Vipunen har följande klassificering använts: ”sysselsatt
på heltid”, "studerande som arbetar", ”studerande på heltid”,
"arbetslös", "beväring eller civiltjänstgörare",
"pensionär (inklusive med arbetslöshetspension), ”övrig eller okänd” och
"flyttat från landet". Det sist nämnda alternativet ingår inte i den
egentliga klassificeringen av huvudsaklig verksamhet. |
| inkomstklass; ~ inkomstdecil | Decil inom vilken en person placerar sig enligt
sina skattepliktiga årsinkomster
Gränserna för inkomstedecilerna bildas så att
den del av befolkningen som haft inkomster indelas i tio lika stora klasser
enligt sina skattepliktiga årsinkomster. Inkomsttagarna i klassen med de lägsta
inkomsterna (tiondel) hör till inkomstdecil ett och inkomsttagarna i klassen
med de högsta inkomsttagarna (tiondel) hör till inkomstdecil tio; de övriga
inkomsttagarna finns i inkomstdecilerna 2–9. Personer utan inkomster bildar en
separat klass. |
| klientavgift för småbarnspedagogik; kundavgift för småbarnspedagogik | Den summa som debiteras klienten enligt avgiftsbeslutet eller avtalet. Klientavgiften inom småbarnspedagogiken är alltid specifik för barnet. Kommunen fattar beslut om avgiften och privata serviceproducenter för småbarnspedagogik ingår avtal om den.
|
| kumulativ summa (småbarnspedagogik) | Den kumulativa summan är ett beräknat värde för det årliga värdet av småbarnspedagogikens avgiftsuppgifter, som bildas genom att räkna ihop de månatliga avgifter som sparats i Varda för ett kalenderår. Det är fråga om en uppskattning, eftersom den klientavgift som sparats i Varda inte innehåller exempelvis eventuella tillfälliga variationer i avgifterna på grund av barns frånvaro eller information om avgifter som betalats av någon annan aktör än barnets vårdnadshavare (t.ex. en kommun eller samkommun). |
| kön | I statistiktjänsten
Vipunen är variabelvärdena man, kvinna, odefinierat och okänt. |
| köpt tjänst (småbarnspedagogik) | En tjänst som en serviceanordnare skaffar mot ersättning från en serviceproducent utanför sin egen organisation. Exempelvis en kommun kan ordna småbarnspedagogiktjänster genom att skaffa dem som köpta tjänster av en annan kommun, en samkommun eller en privat producent av småbarnspedagogik.
|
| läroanstalt | Med läroanstalt avses en sådan administrativ
enhet som har en rektor eller en annan chef med underlydande lärare och annan
personal (arbetsgivarroll), som är skyldig att upprätta bokföring eller andra
handlingar, som registrerar studerande, som bedriver verksamhet som regleras i
lag eller förordning, som följer den riksomfattande läroplanen och som
finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. Med läroanstalt avses
inte en skolbyggnad eller ett verksamhetsställe. En ny läroanstalt inrättas, en
läroanstalt läggs ned eller slås samman med en annan läroanstalt enligt beslut
av utbildningsanordnaren (huvudmannen för läroanstalten) eller av
myndigheterna. |
| läroanstaltens kommun | I statistiktjänsten Vipunen avses med
läroanstaltens kommun den kommun där läroanstalten finns enligt sin officiella
adress.
Läroanstaltens kommun kan vara någon annan än utbildningsanordnarens
kommun och utbildningens kommun. |
| läroanstaltens landskap | I statistiktjänsten Vipunen avses med
läroanstaltens landskap det landskap där läroanstalten finns enligt sin
officiella adress.
Läroanstaltens landskap kan vara något annat än utbildningsanordnarens
landskap och utbildningens landskap. |
| läroanstaltens NTM-område | I statistiktjänsten Vipunen avses med
läroanstaltens NTM-område det NTM-område där läroanstalten finns enligt sin
officiella adress.
Läroanstaltens NTM-område kan vara något annat
en utbildningsanordnarens NTM-område och utbildningens NTM-område. |
| läroanstaltens RFV-område | I statistiktjänsten Vipunen avses med
läroanstaltens RFV-område det RFV-område där läroanstalten finns enligt sin
officiella adress.
Läroanstaltens RFV-område kan vara något annat
en utbildningsanordnarens RFV-område och utbildningens RFV-område. |
| läroanstaltens språk | Läroanstaltens undervisningsspråk grundar sig
på ett myndighetsbeslut om undervisningsspråket. Vid en läroanstalt kan
undervisningen även ges på något annat språk än det som anges i beslutet.
I statistiktjänsten Vipunen indelas
läroanstalterna enligt språk i följande grupper: 1) finska, 2) svenska, 3)
finska/svenska, 4) engelska, 5) samiska och 9) annat. Som läroanstaltens
undervisningsspråk antecknas "finska/svenska" när undervisning ges på
båda språken vid läroanstalten. |
| medborgarskap | I statistiktjänsten Vipunen används
klassificeringar på olika precisionsnivåer, till exempel en tresiffrig (ISO
639) klassificering i sin helhet, samma klassificering för de vanligast
förekommande språken i Finland och som ett snävare åtskiljande
"finska" och "övriga" (inte finska medborgare).
Om en person har flera medborgarskap, väljs i
första hand finskt medborgarskap i statistiktjänsten Vipunens klassificering. |
| modersmål | I statistiktjänsten
Vipunen finns det för modersmålet klassificeringar på olika precisionsnivåer,
till exempel en kod med två bokstäver (ISO 639) eller en snävare klassificering
"finska" (inkl. samiska), "svenska", "annat
språk" och "okänt". |
| Nordiskt land | Finland, Sverige,
Norge, Danmark eller Island. I statistiktjänsten Vipunen är värdena för
variabeln Nordiskt land "ja" eller "nej". |
| partiell avgiftsfrihet (småbarnspedagogik) | En avgiftsgrund som innebär att kommunen genom ett allmänt beslut beviljat partiellt avgiftsfri småbarnspedagogik. Exempelvis kan 20 timmar i veckan av barnets kommunala småbarnspedagogik vara avgiftsfria, medan överskridande, utvidgad småbarnspedagogik är avgiftsbelagd och man debiterar en avgift eller beviljar en servicesedel för den överskridande delen. Privata serviceproducenter berörs av partiell avgiftsfrihet när serviceproducenten ordnar småbarnspedagogik med privatvårdsstöd i en kommun som erbjuder partiellt avgiftsfri småbarnspedagogik och kommunen systematiskt kompenserar serviceproducenten för ett visst antal timmar av småbarnspedagogik och en viss grupp barn.
|
| servicesedel för småbarnspedagogik | En förbindelse som kommunen beviljat till någon som är berättigad till service och genom vilken kommunen förbinder sig till att ersätta kostnaderna för service som hör till kommunens anordnaransvar till en extern serviceproducent upp till ett värde som kommunen fastställt på förhand. Med hjälp av en servicesedel som beviljats av kommunen kan klienten själv välja den av de privata serviceproducenter som godkänts av kommunen vars småbarnspedagogiktjänster hen vill använda.
|
| skiftomsorg | Barnet omfattas av skiftomsorg, om småbarnspedagogiken äger rum utanför s.k. normala tider för småbarnspedagogik. Som normal tid för småbarnspedagogiken har fastställts småbarnspedagogik som äger rum vardagar (mån–fre) kl. 6.00–18.00.
|
| småbarnspedagogik ordnad av kommunen | Kommuner som ansvarar för ordnande av småbarnspedagogik kan producera tjänsterna själva (ordnade av kommunen eller en samkommun) eller köpa dem som köpta tjänster av andra offentliga samfund eller privata serviceproducenter (köpt tjänst, ordnad av kommunen eller en samkommun) eller med servicesedlar (servicesedel, ordnad av kommunen eller en samkommun).
|
| småbarnspedagogik ordnad av privat serviceproducent | Småbarnspedagogik ordnad av en privat serviceproducent, antingen med eller utan stöd för privat vård.
|
| småbarnspedagogik som ordnas dagligen | Barnet deltar i småbarnspedagogik som ordnas dagligen, om småbarnspedagogiken är fördelad på fem vardagar (mån–fre).
|
| småbarnspedagogik under en del av veckan | Barnet deltar i småbarnspedagogik under en del av veckan, om småbarnspedagogiken äger rum endast vissa vardagar (mån–fre), inte alla vardagar.
|
| socioekonomisk ställning | I statistiktjänsten
Vipunen består socioekonomisk ställning av flera olika
klassificeringskriterier. I klassificeringen beaktas personens livsskede
(familjemedlem, studerande, aktiv i yrkeslivet, pensionär osv.) samt i fråga om
de yrkesaktiva yrke och yrkesställning.
Dessutom kompletteras klassificeringen med indelningar av yrkets och arbetets
karaktär (indelning i tjänstemän och arbetstagare). Som grund för
klassificeringen används delvis också branschen och antalet löntagare. |
| språk som betonas vid verksamhetsstället (småbarnspedagogik) | Med språk som betonas avses språkrelaterad verksamhet som ordnas på ett verksamhetsställe för småbarnspedagogik på ett annat språk än ärendespråket, såsom språkbad, språkberikad småbarnspedagogik och annan omfattande tvåspråkig småbarnspedagogik. Ett verksamhetsställe kan ha flera språk som betonas.
|
| statistikår | Det år som statistiken avser uppgifterna som
beskriver statistikåret kan anges i en summa under den givna tidsperioden eller
beskriva den givna tvärsnittstidpunkten. Till exempel i fråga om avlagda
examina anges antalet examina under ett kalenderår. I fråga om antalet
studerande inom en utbildning som leder till en examen anges antalet enligt
situationen 20.9 (undantaget yrkesutbildningens fristående examina och
läroavtalsutbildning som anges enligt kalenderåret). I statistiken om ”antalet
personer som avlagt examina enligt huvudsaklig verksamhet” ges uppgifterna för
den sista veckan av året. |
| studieområde | I statistiktjänsten Vipunen används utbildningsförvaltningens
utbildningsklassificering 2002, studieområde, för klassificering av
studieområdet. |
| sättet på vilket yrkesutbildningen anordnas | En grundläggande yrkesutbildning
och yrkesinriktad tilläggsutbildning som leder till en yrkesexamen
anordnas som en utbildning som grundar sig på en läroplan och som en förberedande utbildning för en fristående examen.
Den grundläggande yrkesutbildningen kan vara en
utbildning som grundar sig på en läroplan eller en förberedande utbildning för
en fristående examen. Utbildningarna för en yrkes- och specialyrkesexamen
(tilläggsutbildning) är alltid en förberedande utbildning för en fristående
examen och examina alltid fristående examina. |
| typ av examen inom yrkesutbildning | I statistiktjänsten Vipunen indelas en grundläggande yrkesutbildning och en yrkesinriktad
tilläggsutbildning som
leder till eller förbereder för en yrkesinriktad examen enligt
typen av examen på följande sätt: en utbildning som leder till eller förbereder
för en grundläggande yrkesinriktad examen, en förberedande utbildning för en
yrkesexamen och en förberedande utbildning för en specialyrkesexamen.De examina som avläggs inom den grundläggande
yrkesutbildningen är grundläggande yrkesinriktade examina som grundar sig på
grundskolans lärokurs. Målet för en grundläggande yrkesutbildning är att
studeranden efter avlagd examen besitter breda grundläggande yrkeskunskaper
inom branschen och specialkunskaper enligt utbildningsprogrammet.Med förberedande utbildning för yrkes- och
specialyrkesexamen avses utbildning inom en yrkesutbildning som är yrkesinriktad
vuxenutbildning för en yrkes- eller specialyrkesexamen. En yrkes- och
specialyrkesexamen avläggs alltid som en fristående examen. En yrkes- och specialyrkesexamen
kan även avläggas utan förberedande utbildning. I en yrkesexamen påvisas
yrkeskunskap som förutsätts av en yrkesman inom branschen. I en
specialyrkesexamen påvisas att man behärskar de mer krävande arbetsuppgifterna
inom branschen. |
| typ av utbildning inom yrkeshögskoleutbildning | I statistiktjänsten
Vipunen är typerna av utbildning vid yrkeshögskolorna ungdomsutbildning som
leder till en yrkeshögskoleexamen, vuxenutbildning som leder till
yrkeshögskoleexamen, yrkesinriktad lärarutbildning, specialiseringsstudier samt
utbildning som leder till en högre yrkeshögskoleexamen. |
| typ av utbildning inom yrkesutbildning | I statistiktjänsten Vipunen är typerna av
utbildning inom utbildning som leder till eller förbereder för en yrkesinriktad
examen grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning.Den grundläggande yrkesutbildningen är en
utbildning som leder till eller förbereder för grundläggande examina på andra
stadiet. De examina som avläggs är grundläggande yrkesinriktade examina som
grundar sig på grundskolans lärokurs.
Den yrkesinriktade tilläggsutbildningen omfattar
förberedande utbildningar för en yrkes- eller specialyrkesexamen. Dessa
utbildningar utgör alltid förberedande utbildning för en fristående examen och
examina fristående examina. En yrkes- och specialyrkesexamen kan även avläggas
utan förberedande utbildning. |
| ungdoms-/vuxenutbildning inom gymnasieutbildningen | Gymnasieutbildningen
kan vara ungdomsutbildning i enlighet med en läroplan
för unga (2) eller vuxenutbildning i enlighet med en läroplan
för vuxna (2). |
| utbildning som är underställd utbildningsförvaltningen | Utbildning om vilken undervisnings- och
kulturministeriet bereder lagar, förordningar och beslut för statsrådet och
riksdagen och om vilken beslut, bestämmelser och anvisningar lämnas av
undervisnings- och kulturministeriet samt myndigheter som lyder under UKM.Se också annan
utbildning än den som är underställd utbildningsförvaltningen.
Statistiken i statistiktjänsten Vipunen
innefattar i fråga om den högre utbildningen enbart utbildning som är
underställd utbildningsförvaltningen. |
| utbildningens kommun; kommun där examen avläggs | I statistiktjänsten Vipunen avses med
utbildningens kommun den kommun där utbildningen primärt genomförs eller har
genomförts. Utbildningens kommun kan vara någon annan en
utbildningsanordnarens kommun och läroanstaltens kommun.
Kommunindelningen grundar sig på den
administrativa regionindelningen. Med stöd av självstyret sköter kommunen de
självvalda och lagstadgade uppgifterna. |
| utbildningens landskap; landskap där examen avläggs | I statistiktjänsten Vipunen avses med
utbildningens landskap det landskap i kommunen där den aktuella utbildningen
primärt genomförs eller har genomförts. Utbildningens landskap kan vara någon annan en
utbildningsanordnarens landskap och läroanstaltens landskap.
Landet indelas i landskap för regionutvecklingen
och planeringen av områdesanvändningen. Som landskap fastställs ett område där
kommunerna bildar en helhet som är ändamålsenlig både funktionellt och
ekonomiskt sett samt med tanke på områdesplaneringen. |
| utbildningens NTM-område; det NTM-område där examen avläggs | I statistiktjänsten Vipunen avses med
utbildningens NTM-område den kommuns NTM-område där utbildningen som är föremål
för statistikföringen i första hand genomförs eller har genomförts.Utbildningens NTM-område kan vara något annat
en utbildningsanordnarens NTM-område och läroanstaltens NTM-område.
NTM-områdena (närings-, trafik- och
miljöcentralens verksamhetsområden) består av landskap och kombinationer av
landskap. Centralerna är statliga organ som sköter de tidigare arbets- och
näringscentralernas, de regionala miljöcentralernas, vägdistriktens och
länsstyrelsernas verkställighets- och utvecklingsuppgifter. |
| utbildningens RFV-område; det RFV-område där examen avläggs | I statistiktjänsten Vipunen avses med
utbildningens RFV-område den kommuns RFV-område där utbildningen som är föremål
för statistikföringen i första hand genomförs eller har genomförts.Utbildningens RFV-område kan vara något annat
en utbildningsanordnarens RFV-område och läroanstaltens RFV-område.
RFV-områdena (regionförvaltningsverken) består
av landskap. Regionförvaltningsverken främjar regional jämställdhet genom att
sköta de legislativa verkställighets-, styrnings- och tillsynsuppgifterna inom
regionerna. |
| utbildningens språk | Det språk på vilket undervisningen inom utbildningen huvudsakligen
ges. |
| utbildningsanordnare | I statistiktjänsten Vipunen avses med termen
utbildningsanordnare i Undervisnings- och utbildningsordlistan definierade
termen utbildningsanordnare (inkl. yrkeshögskolornas huvudmän och huvudmännen för läroanstalter för fritt bildningsarbete)
också universiteten. |
| utbildningsanordnarens kommun | I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningsanordnarens
kommun den kommun där utbildningsanordnaren finns
enligt sin officiella adress.Utbildningsarrangörens kommun kan vara någon
annan än läroanstaltens kommun och utbildningens kommun.
Kommunindelningen grundar sig på den
administrativa regionindelningen. Med stöd av självstyret sköter kommunen de
självvalda och lagstadgade uppgifterna. |
| utbildningsanordnarens landskap | I statistiktjänsten Vipunen avses med utbildningsanordnarens
landskap det landskap där utbildningsanordnaren finns enligt sin officiella
adress. Utbildningsanordnarens landskap kan vara något
annat än läroanstaltens landskap och utbildningens landskap.
Landet indelas i landskap för regionutvecklingen
och planeringen av områdesanvändningen. Som landskap fastställs ett område där
kommunerna bildar en helhet som är ändamålsenlig både funktionellt och
ekonomiskt sett samt med tanke på områdesplaneringen. |
| utbildningsanordnarens NTM-område | I statistiktjänsten
Vipunen avses med utbildningsanordnarens NTM-område det NTM-område där utbildningsanordnaren finns enligt sin
officiella adress. |
| utbildningsanordnarens RFV-område | I statistiktjänsten
Vipunen avses med utbildningsanordnarens RFV-område det RFV-område där utbildningsanordnaren finns enligt sin officiella adress. |
| utbildningsanordnarens språk | I statistiktjänsten Vipunen avses med
utbildningsanordnarens språk utbildningsanordnarens lagenliga språk (om
utbildningsanordnaren är en kommun), utbildningsanordnarens eller läroanstaltens
huvudmans språk som definieras i det så kallade tillståndet att anordna
utbildning (om utbildningsanordnaren är någon annan än en kommun) eller ett
språk som fastställs i lagen (om utbildningsanordnaren är ett universitet).
Variabelns värde är "finska",
"svenska", "tvåspråkig: huvudsakligen svenska" och
tvåspråkig: huvudsakligen finska". |
| utbildningsbenämning | Utbildningsbenämningen är en
underklassificering av utbildningsområdet
och studieområdet, och med stöd av denna kan utbildningarna indelas i mer exakta klasser på basis
av likheterna i innehållet.
I statistiktjänsten Vipunen används benämningen
på den 6-siffriga utbildningskoden i Statistikcentralens
utbildningsklassificering som klassificering för utbildningsbenämningarna. Den
6-siffriga kodens benämning är i yrkesutbildningen samma som en examens
benämning. |
| utbildningsnivå | I statistiktjänsten
Vipunen används utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering 2002,
utbildningsnivå, som klassificering av utbildningsnivån. |
| utbildningsområde | I statistiktjänsten
Vipunen används utbildningsförvaltningens utbildningsklassificering
2002, utbildningsområde, för klassificering av utbildningsområdet. |
| utbildningssektor | I statistiktjänsten
Vipunen hänvisas med termen utbildningssektor till följande klassificering:
förskoleundervisning och grundläggande utbildning, grundskoleutbildning,
yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning. |
| utbildningsslag | I statistiktjänsten Vipunen preciserar uppgiften
om utbildningsslag informationen i anslutning till utbildningsnivån
genom att skilja åt ungdomsutbildning och vuxenutbildning (se ungdoms-/ och
vuxenutbildning i gymnasieutbildningen) samt
yrkeshögskolornas ungdoms- och vuxenutbildning. Inom yrkesutbildningen
särskiljs grundexamen som grundar sig på en läroplan samt grundexamen, yrkesexamen och
specialyrkesexamen som grundar sig på en fristående examen (se sättet för
anordnande av yrkesutbildning) samt genom att ytterligare
skilja åt de ovan nämnda yrkesutbildningsexamina som anordnade i läroanstaltsform
och i form av läroavtalsutbildning (se formen för
anordnande av yrkesutbildning |
| verksamhet som betonas vid verksamhetsstället (småbarnspedagogik) | Med verksamhet som betonas avses att man vid verksamhetsstället vid sidan av en mångsidig småbarnspedagogisk verksamhet i enlighet med grunderna för planen för småbarnspedagogik även kraftigt betonar någon specifik verksamhet, t.ex. musik eller gymnastik. Ett verksamhetsställe kan betona flera former av verksamhet. |
| verksamhetsform för ett verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken | Verksamhetsformerna för verksamhetsställen inom småbarnspedagogiken är daghem, familjedagvård och gruppfamiljedagvård.
|
| verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken | Ett verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken är ett daghem, familjedaghem eller gruppfamiljedaghem som finns på en gatuadress.
|
| verksamhetsställets pedagogiska inriktning (småbarnspedagogik) | Med verksamhetsställets pedagogiska inriktning avses verksamhetsställets pedagogiska betoning. Ett verksamhetsställes småbarnspedagogik kan basera sig på alternativ pedagogik, såsom Steiner- eller Montessoripedagogik.
|
| yrkesposition | Yrkespositionen beskriver de sysselsattas
ställning i arbetslivet. I statistiktjänsten Vipunens statistik används
klassificeringen löntagare och företagare.Klassen företagare innefattar också
företagarnas familjemedlemmar som arbetar i någon annan egenskap än löntagare
vid företaget.
I statistiktjänsten Vipunen grundar sig
uppgiften om yrkesställning på en persons pensionsförsäkringsuppgifter samt
beloppet av löne- och företagarinkomsten. |
| åldersgrupp | I statistiktjänsten Vipunen avses med
åldersgrupp en grupp till vilken en person hör på basis av sin ålder under statistikåret Vid statistikföringen
används vanligtvis 5- och 1-årsåldergrupper (dvs. å ena sidan till exempel 0–4,
5–9 och 10–14 -åringar och å andra sidan till exempel 0-, 1-, 2- och
3-åringar). |
| år då examen avlagts | Det kalenderår då examen avlagts. |
